I såväl vinsammanhang som i andra sammanhang delar man ibland upp världen i “den gamla världen” och “den nya världen”. Medan Italien, Frankrike och Spanien hör till de främsta bland den gamla världens vinproducenter hör Nord- och Sydamerika, Australien och Sydafrika till den nya världens.
Det finns en mängd faktorer som skiljer den nya världen från den gamla när det kommer till vin. I grunden kan man väl säga att medan den gamla världen är konservativ är den nya liberal. Traditioner värdesätts högt i den gamla världens vinproduktion med dess rötter som går så långt tillbaka som till romartiden. Den nya världen saknar denna långtgående tradition av vinproduktion och kan ses som relativt nya inom området. Detta har medfört att den nya världens vinproduktion kunnat anpassa sig till modernare former. Inte minst ifråga om maskiner som används och trender som uppstår. Den gamla världen kan ses som mer begränsad på den punkten än den nya världen genom att i högre grad värna om att vinerna ska bevara sin karaktäristik.
I karaktär skiljer sig den gamla världens viner från den nya världens på så sätt att den förstnämndas viner generellt kännetecknas av mycket struktur, hög syrahalt och av att vara jordnära. De klassas också ofta som elegantare än nya världens viner. Nya världens viner å andra sidan, kännetecknas av att vara rundare, mognare och fruktigare än den gamla världens viner. De har inte heller sällan högre alkoholhalt och lägre syra. Druvorna ges ofta en mer central roll i den nya världen medan jord och läge ges mer betydelse i den gamla där man också förhåller sig till specifika klassificering såsom DOC i Italien och AOC i Frankrike.
Ett vin gjord på en viss druva kan kännas mer genuint om druvans ursprungliga geografi överensstämmer med vinets. Dock behöver ju det ursprungliga inte alltid vara det bästa. Australiens shirazviner upplever många som minst lika gott och många gånger godare än syrahvinerna från Frankrike. Ändå är shiraz bara en annan benämning på druvan syrah som ursprungligen tillhör Frankrike.