Kategori: ecw

När man tänker på vingårdar och stora vinodlingar flyger tankarna lätt iväg till de södra delarna av kontinenten så som Italien eller Frankrike. Enorma soldränkta odlingar med flera hektar fyllda av gröna vinrankor. Detta kan ses som en väldigt exotisk bild, men faktum är att detta är en verklighet som ligger närmare till hands än man kan tro. De senaste åren har nämligen vinodling slagit igenom stort även här hemma i Sverige.

Här i Sverige har vi över 200 vinodlare som alla går att finna i landets södra delar. Att odla vin i Sverige är ett relativt nytt påfund och det är faktiskt bara under de senaste 20 åren som utvecklingen verkligen tagit fart. De flesta vinodlare odlar dock vin för sin egen skull, som hobby, men vissa gårdar gör det även i kommersiellt syfte. Den äldsta vingården är Blaxsta vingård som ligger i Södermanland, närmare bestämt i Flen. Trots att den är relativt nordligt belägen har de lyckats väl med sin vinodling. Det kalla klimatet är dock inte enbart av ondo utan möjliggör även optimal framställning för vissa typer av viner. Ett av dessa viner är så kallade isviner. Blaxsta är känt för just sitt isvin som görs på druvan Vidal.

Även om vinodling förekommer här så är det inte en särskilt vanlig företeelse och det finns flera anledningar till detta. Den första, självklara anledningen är att vi har ett väldigt kallt klimat här uppe i norr jämfört med de sydliga breddgraderna. En annan anledning är de juridiska aspekterna av vinförsäljningen. Vi har som bekant ett alkoholmonopol i det här landet som försvårar försäljningen av vin för våra vinodlare. Under många år har dock de svenska vinodlarna och relaterade intresseorganisationer kämpat för en förändring av detta. Även vissa svenska politiker är öppna för en lättare avreglering av monopolet avseende just gårdsförsäljning. Detta har bland annat lett till flera statliga utredningar på området.

Vin är så mycket mer än en god sällskapsdryck eller som tillbehör till maten. Vin kan också vara en god investering. Det finns tendenser som visar på en ökad andrahandsmarknad för viner och således också en växande trend när det kommer till att investera i vin. Det finns dock några saker man ska tänka på innan man ger sig in i detta på allvar. Vi listar några av de viktigaste detaljerna här i artikeln.

Först och främst är inte alla viner gjorda för att lagras. Faktum är att i princip alla flaskor du ser på Systembolagets hyllor inte lämpar sig för någon längre lagring utan ska helst drickas upp ganska snart efter att de köpts in. Alla viner blir nämligen inte bättre med åren, även om man lätt kan luras att tro annorlunda. Därför kan du snabbt sålla bort det mesta som går att köpa via det statliga svenska alkoholmonopolet om du vill se vinet som en investering. Det finns dock givetvis undantag, men då råder vi dig att kontakta Systembolaget för att guida dig till vilka viner som kan vara lämpliga för längre lagring. Det allra bästa är att höra av sig till en etablerad och erkänd vinhandlare för att få tillgång till de riktigt eftertraktade vinsorterna.

För det andra så är vin en dyr investering som inte ger någon snabb avkastning. Vad som däremot kan sägas är att du med stor sannolikhet kan räkna hem en säker avkastning sett över en längre period. Med andra ord behöver du en relativt stor plånbok i kombination med ett gott tålamod för att lämpa dig som investerare. Är du väldigt intresserad av att börja investera i vin men inte riktigt har ekonomin för det i dagsläget så rekommenderar vi dig att besöka räntorlån.se för att se över vilka möjligheter som erbjuds där. Precis som vi nämnde här ovan så är nämligen vin att betrakta som en säker investering sett till värdeökningen över tid. Enligt vinindustrins främsta index kallat Liv-Ex Fine Wine index så har de allra mest eftertraktade vinsorterna en årlig avkastning på 15%. Att investera i vin kan alltså vara en väldigt god investering, i flera bemärkelser.

Ett glas vin är något som man inte ser alltför ofta till det traditionella julbordet. Vinet konkurreras ofta ut av de mer klassiska juldryckerna som öl och mumma. Med tanke på att snapsen är ett vanligt tillbehör till julbordet är det kanske inte så konstigt att vinet inte får plats. Vin och snaps är sällan en vinnande kombination. Vi har dock undersökt varför vinet, som annars är så otroligt populärt, inte platsar på julbordet och har också tagit fram ett antal tips som vi tror skulle passa väl till köttbullarna, skinkan och de andra klassiska julrätterna.

Julbordet har sina anor långt bak i tiden. Redan under vikingatiden började man med något som skulle kunna liknas vid det som vi idag kallar julbord. Jultraditionen kom till vikingarna i samband med de kristna traditionerna som började sprida sig över Europa under den tiden. Det var då en tradition att fasta under advent för att sedan bryta fastan och frossa i mat av alla dess former under juldagen. Vid den här tidpunkten är det inte helt osannolikt att det dock förekom vin på julbordet. Julbordet har dock förändrats över tid och den klassiska kompositionen som vi idag känner den härstammar från det tidiga 1900-talet men har ständigt varierat i utformning och innehåll.

Något som vanligtvis saknas på julbordet är vin i olika former. Även fast rätterna som serveras vanligtvis skulle kunna lämpa sig väl med ett glas vin till så är detta något som allt som oftast lyser med sin frånvaro. En stor anledning är, som sagt, förmodligen att snapsen är en vanlig del av julbordet och till snapsen dricker vi helst öl, vilket inte lämnar någon plats över till vinet. Till årets julbord kanske du ska se över dina dryckesval till julen och våga satsa på ett härligt vin istället för ölen och snapsen?

I och med att julmaten i regel är väldigt salt och fet utan att den egentligen smakar särskilt starkt så kan det vara en god idé att satsa på ett syrligt och fruktigt vin som bryter av mot den annars ganska monotona smaken från julbordet. Genom syran får man en bjärt kontrast till den mjälla smaken från julmaten vilket kan vara en fantastisk smakhöjare och en ny dimension till maten.

Till de kalla rätterna som lax, sylta och paté kan det vara ett intressant och spännande alternativ att servera ett friskt vitt vin, eller kanske till och med Champagne om man känner sig riktigt vågad. Sillen kan ställa till med problem, men är nog inte helt omöjlig att möta upp med ett gott Riesling. Vad gäller de varma rätterna i form av köttbullar, korv och skinka så är smakerna mycket mindre framstående jämfört med de ovan nämnda kalla rätterna. Ett alltför tydligt vin kan därför riskera att ta över smakerna varför vi rekommenderar ett lite lättare vin som ett pinot noir till exempel. Till efterrätten passar ett härligt portvin som hand i handske till den kraftfulla fruktkakan, den mörka tryffelchokladen eller blåmögelosten på pepparkakorna.

Vi är nog många som håller med om att ett gott vin inte behöver vara dyrt, men visst finns det de som är ute efter de där riktiga dyrgriparna. Att betala flera hundratusen kronor för ett vin kan låta galet och det förstås få förundrat att någonsing få pröva och uppleva smaken av ett sådant kostsamt vin. Vinkännare världen över går på vinauktioner för att leta efter just det där särskilda vinet de har spanat in. Det finns även vinauktioner i Stockholm att besöka, och enligt SvD så såldes det en flaska vin, Le Montrachet för att vara exakt, för rekordsumman 200 000kr i Sverige år 2007 och det rekordet står sig fortfarande.

Det varierar lite från år till år vilka viner som ligger i topp, men priserna på de vinerna som kostar mest beror naturligtvis mycket med kvaliteten att göra, men också med efterfrågan och tillgång. Om intresset är stort och produktionen liten så trissar det upp priserna. Den senaste topplistan visar att utav 5 viner kommer hela 4 stycken från Frankrike.

Världens fem dyraste viner- i topp ligger  ett franskt rött vin:

1. Domaine de la Romanee-Conti Romanee-Conti Grand Cru (rött vin) Snittpris: 117 416 kronor Land: Frankrike, Cote de Nuits

2. Egon Muller-Scharzhof Scharzhofberger Riesling Trockenbeerenauslese (vitt vin) Snittpris: 73 823 kronor Land: Tyskland, Mosel

3. Domaine Leroy Musigny Grand Cru (rött vin) Snittpris: 52 349 kronor Land: Frankrike, Cote de Nuits

4. Domaine Leflaive Montrachet Grand Cru (vitt vin) Snittpris: 50 578 kronor Land: Frankrike, Cote de Beaune

5. Domaine Georges & Christophe Roumier Musigny Grand Cru Snittpris: 43 970 kronor Land: Frankrike, Cote de Nuits

Men med denna lista skriven så säger vi återigen att ett gott vin behöver inte kosta så mycket. Vi som ligger bakom sajten är en blandning av glada amatörer som har det gemensamma intresset och passionen vin, och består av både unga och äldre, studenter och anställda. Skulle det vara så att man är student och behöver hjälp med sin ekonomi, så kan man ta hjälp av sajten Studentlån.nu där man får information om olika sorters lån och kreditkort som kan passa för studenter. Under våra vinprovningar så testar vi både billigare och dyrare viner så att alla ska kunna inkluderas och kunna köpa vinet själva om det är så att man fastnar för något nytt!

Sedan förhistoriska tider har människan druckit den fermenterade druvor i form av vin. Men vi har inte bara gjort det för att det har varit gott och för en och annan fylla. Det dracks mycket på grund av dess hälsoeffekter. Vin har antiseptiska effekter och använder länge istället för dricksvatten då detta inte alltid var tillräckligt rent för konsumtion. Vin fungerade då alltså som en sätt för människor att inte bli sjuka i storstäder där sjukdomar var vanligt och rent vatten ovanligt.

De gamla romarna trodde även att vin hade flera helande egenskaper. Man trodde att vin kunde användas som mot mentala åkommor som depression, minnesförlust och ångest. Samt flera fysiska åkommor som uppsvällning, konstipation och diarré.

Idag har vi en mycket mer utförlig förståelse om de, både goda och onda, effekterna av vin. Såklart sker de positiva effekterna främst när man dricker med moderation, samtidigt som de skadliga effekterna dyker upp när man dricker för mycket.

Något som ständigt dyker upp är hur vin kan sänka blodtrycket i kroppen. Vilket är helt sant. Rödvin innehåller procyanidin vilket sänker blodtrycket vilket i sin tur sänker riskerna för hjärtattacker samt hjärt- och kärlsjukdomar. Rödvin innehåller även ämnet resveratrol vilket vissa växter använder för att bekämpa svamp och bakterier. Resveratrol hjälper höja nivån av omega-3 i blodplasman. De kan även skydda hjärnan efter en stroke. Ämnet ökar mängden av en viss typ enzym som hjälper hjärnan att vara redo inför skador som medföljer en stroke.

Att dricka för mycket vin är såklart skadligt för kroppen och dessa hälsofördelar är ingen ursäkt till att dricka för mycken alkohol. Mycket vin och alkohol kan leda till alkoholism, nedsatta hjärnfunktioner, cancer och till och med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Att skada kroppen och att hjälpa kroppen genom att dricka vin är alltså en fin linje. Man ska därför som med allt gott, ta det med måtta.

I toppen av världens mest producerande vinländer befinner sig definitivt Italien och Frankrike. Dessa följs i sin tur av Spanien och USA. Bland de tio främsta i fråga om att producera mycket vin befinner sig även Argentina, Chile, Australien, Sydafrika, Kina och Tyskland. I Italien dominerar rödvin och till landets främsta vinregioner hör Piemonte, Veneto, Toscana och södra Italien. I Toscana finns det kända vindistriktet Chianti som sträcker sig från Florens till Siena. Den huvudsakliga druvan i Chiantis viner är numera Sangiovese från att förut ha varit Canaiolo Nero.

Sangiovese är en blå druvsort med flera namn. Brunello och prugnolo till exempel. Druvan utmärks av bra syra och tanninstruktur samt en rik frukt och viner som är framställda av denna druvsort kännetecknas ofta av att vara friska och sträva med smaker som körsbär, plommon, örter eller tobak. Ibland har viner av Sangiovese smak av choklad eller kaffe, särskilt om det lagrats på fat.

Frankrike är det land som producerar flest kvalitetsviner i världen och kända regioner är till exempel Alsace, Champagne, Rhone, Bourgogne och Bordeaux. Den sistnämnda brukar anses vara den definitivt mest framstående för rödviner av hög kvalitet. Dessa förekommer ofta i druvblandningar av ett par eller flera av druvorna Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Malbec, Merlot och Petit Verdot.

Cabernet Sauvignon är en väldigt vanlig druva för vinframställning världen över eftersom den har lätt för att anpassa sig till olika jordar och klimat. Den är blå, liten och har ett tjockt skal. Cabernet Sauvignon kännetecknas av en utmärkande arom av svarta vinbär, cederträ och paprika och brukar ge rödviner som är sträva, friska och fylliga.

En annan blå druva vanlig i Frankrike och främst i Rhoneregionen är syrah. Denna druva är under namnet Shiraz också väldigt vanligt förekommande i australiensiska och sydafrikanska viner. Till Australiens absolut bästa viner med flest utmärkelser hör vinet Grange som främst är gjort på Shiraz. Syrah/Shiraz karaktäriseras av björnbär, mörka bär och peppar. Viner gjorda av denna druva är ofta väldigt kryddiga, fylliga och relativt sträva. Inte sällan har de en hög alkoholhalt.